Nationalekonomen och forskaren Lisa Laun, som är verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, fick i våras uppdraget av regeringen att se över avgiftsnivån i det allmänna pensionssystemet.
– Vårt huvudfokus är att belysa vad som skulle hända med pensionsnivåerna om man ligger kvar på den nuvarande avgiften. Men vi går inte så långt som till lagförslag, säger hon. Ett annat av de alternativ som utredaren ska titta på är den diskuterade höjningen från 17,21 procent till 18,5 procent av bruttoinkomsten.
– I och med att uppdraget inte är att lämna konkreta förslag finns inte heller några krav på att vi ska beskriva konsekvenserna av olika avgiftsnivåer, säger Lisa Laun, som ska redovisa sitt uppdrag senast i mars 2025.
Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, välkomnar att utredningen kommit igång, men är bekymrad över att uppdraget främst är att se om avgiften är tillräcklig. – Är svaret nej på den frågan tillsätter man förmodligen en ny utredning för att i den ställa sig frågan hur mycket man ska höja avgiften och hur det ska göras. Utredningsuppdraget är vagt och därmed kommer vi att förlora tid, säger han.
Pensionsgruppen gav redan 2017 besked om att avgiftsfrågan skulle utredas, men oenighet mellan partierna om hur det skulle gå till har försenat arbetet. I en ny rapport lyfter Folksam fram hur de allmänna pensionerna kan höjas med 30 000 kronor per år.
Bolaget föreslår:
- En höjning av både intjänade och framtida pensionsrätter.
- En gas som fördelar överskottet i inkomstpensionssystemet.
- En moderniserad garantipension.
– Med de tre delarna är man i mål. Men tempot behöver höjas, för varje år man väntar går pensionshöjningsår förlorade, säger Håkan Svärdman. Han konstaterar att reformeringen behövs då den allmänna pensionen nu
bara uppgår till i genomsnitt 44 procent av slutlönen, vilket är långt under målet på 60 procent. Även den totala pensionen har sjunkit och uppgår i genomsnitt till 70 procent av slutlönen.
Finansieringen av pensionshöjningen som Folksam föreslår kommer från de som varit med och samlat ihop kapitalet. – I och med att man höjer pensionerna så ökar den beskattningsbara inkomsten ute i kommunerna. Då minskar också deras behov av statsbidrag samtidigt som statens kostnad för grundskydd som garantipension och bostadstillägg minskar. Dessutom kan AP-fonderna användas för finansieringen, säger Håkan Svärdman.
Reaktioner på utredningen
Svenskt Näringsliv pekar på att höjda kostnader för företagen gör det svårare att nyanställa och behålla personal. LO vill i stället använda den allmänna löneavgiften till att höja pensionen. Organisationen vill också att utredningen får i tilläggsdirektiv att se över hur pensionsnivåerna kan förbättras, inte bara upprätthållas.
Artikeln finns också att läsa i tidningen Kommunal Pension nr 2 2024.