– Chockstämning och väldigt tyst. Folk blir förstummade. Det berättar Sven Lannhard, chef Pensionsekonomienheten på KPA Pension, om sina besök ute hos kommuner och regioner där han går igenom uppdaterade pensionsprognoser. Han ger exempel på en kommun där kostnaderna för 2023 på mindre än ett år har räknats upp från 360 miljoner till 530 miljoner kronor. I en region har prognosen gått från 750 miljoner till 1 150 miljoner.
Redan i våras stod det klart att prognoserna från december 2021 låg fel. De byggde på att inflationen skulle hamna kring 2 procent. Men prisbasbeloppet (PBB), avgörande för tjänstepensionerna, skrevs i somras upp med 8,7 procent utifrån hur konsument-priserna ökat på ett år. SKR räknade i oktober med att sektorns pensionskostnader ökar med 45 miljarder kronor 2023 och ytterligare 13 miljarder 2024. Det kan jämföras med en nivå för 2022 kring 70 miljarder. Bara en femtedel av ökningen 2023 kommer av avtalet AKAP-KR; resten beror på inflation.
Sven Lannhard påpekar att prognoserna är osäkra, särskilt för 2024 och framåt. Dels vet vi inte hur många som frivilligt går över från förmånsbestämd pension till AKAP-KR, dels är framtida prisutveckling avgörande.
– Om vi får bukt med inflationen, då går kostnaderna ner. Men 2022 visar att det också kan gå åt andra hållet. Det är viktigt att ta höjd för ökade risker och det kan behövas mer buffert, säger Sven Lannhard.
Text: Lars Gunnar Wolmesjö
Har ni behov av en pensionskostnadsgenomgång? Kontakta oss på Pensionsekonomi så får du hjälp, pskuld@kpa.se eller 08-665 06 80.