Om några veckor ska regeringen presentera den försenade klimatanpassningsstrategin och det är svårt att överskatta betydelsen av kombinationen klimatanpassning och strategi. Oavsett hur strategin kommer se ut i detalj vill vi lyfta in investeringsperspektivet. Klimatanpassning handlar om mycket stora investeringar under en väldigt lång period och vi är övertygade om att det svenska pensionskapitalet kan spela en konstruktiv roll.
Stort behov av investeringar
Förra sommarens skyfall och översvämningar visade med oönskad tydlighet behovet av investeringar i vatteninfrastruktur, till exempel avloppsanläggningar runt om i Sverige. Behoven är väl dokumenterade och det handlar om mycket stora investeringsvolymer – knappt 600 miljarder eller cirka 10 procent av Sveriges BNP fram till 2040 – enligt en rapport från Svenskt Vatten.
Flera rapporter och motioner har påvisat ovan nämnda behov men även understrukit utmaningar relaterade till kompetensbrist, ägande och finansiering. Självkostnadsprincipen, som regleras i vattentjänstlagen, förbjuder kommuner att ta ut högre vattentaxa än vad som behövs för att finansiera löpande underhåll. I kombination med fonderingsrestriktioner begränsar det möjligheterna för kommunerna att finansiera investeringar via högre taxor. Samtidigt finns det restriktioner för direkt privat finansiering av vatten och avloppsinfrastruktur. Traditionell skuldfinansiering är däremot möjlig och något som sker löpande men det innebär en högre skuldsättning för kommunerna, vilket inte alltid är önskvärt.
En underliggande utmaning med all klimatanpassning är att arbetet behöver accelereras och samtidigt utföras under en mycket lång tid. Reaktiva åtgärder när olyckan varit framme blir samhällsekonomiskt många gånger dyrare än proaktiva investeringar.
Detta är väl känt och IVL har till exempel uppmanat till ett mer proaktivt klimatanpassningsarbete och menar att ”för att det också i framtiden ska fortsätta finnas ett gott försäkringsskydd för naturskador i samhället till rimliga premier behöver såväl kommuner som andra aktörer redan nu arbete förebyggande med att kartlägga och utvärdera samt planera för klimatanpassningsåtgärder som minskar sårbarheten”.
Vatteninfrastruktur och klimatanpassning mer generellt är ett tydligt exempel på en lokal angelägenhet med ett nationellt intresse. Det finns dessutom ett kommersiellt perspektiv. Vi som försäkringsbolag har ett uppenbart intresse av att nödvändiga investeringar för klimatanpassning som vatteninfrastruktur faktiskt genomförs för att minska risken för att våra kunder drabbas av klimatrelaterade skador.
I augusti drog ovädret Hans in över flera delar av Sverige och orsakade stor förödelse. Kostnaden beräknas till en miljard för Sveriges fem största försäkringsbolag, kostnader som i slutändan kommer drabba våra kunder. MSB har i sin senaste rapport identifierat 26 områden med betydande risk för översvämningar, vilka bland annat inkluderar nio av de tio största städerna i Sverige.
Viktigt att arbetet accelererar
Politiskt har det inte funnits en majoritet i riksdagen för att släppa in privat kapital i VA-infrastrukturen, vilket en rad pensionsförvaltare uppmanade till redan 2017. Pensionskapitalet är synnerligen väl lämpat då det har ett långsiktigt perspektiv på 30–40 år och dessutom ägs av de som direkt påverkas av de bristande investeringarna. Precis som en enskild husägare investerar i en backventil för att minska översvämningsrisken i källaren kan en liten del av dennes pension användas för att minska risken ytterligare samtidigt som hen får en avkastning på investeringen.
Oavsett ägar- och investeringsform är det av största vikt att klimatanpassningsarbetet i allmänhet och vatteninvesteringarna i synnerhet accelererar. Vi är övertygade om att det här är ett pussel som går att lägga och vi vill vara en del av lösningen.
Camilla Larsson, vd KPA Pension
Ylva Wessén. vd och koncernchef Folksamgruppen